Inlägg

Tonåring och diagnos!

 Autism nivå 1 utan intellektuell funktionsnedsättning.   Det blev diagnosen som jag visste fanns där. Man kan även kalla det Asbergers syndrom . Tänk som man har kämpat för att ens få en utredning. Och vilka aha-upplevelser man fick när det blev det svart på vitt. Så mycket som stämmer in på A. I dag är vardagen avsevärt mycket lugnare, han har vuxit och blivit tonåring. Och med puberteten kom ett lugn faktiskt. En större förståelse för allt som finns runt omkring.  Vi har haft problem att gå till skolan, det har delvis försvunnit. När han började 4:a gick det lite utför måste jag säga. Min egen teori att det var bemötandet som felade. Och det visade sig att när han började sjunde klass då kunde man se en anmärkningsvärd förbättring. Han började så smått att få bättre betyg. I alla fall godkända betyg. Och det duger för mig som mamma.  Jag vet att A är smart och kan ha lätt för sig. Men att det behövs anpassningar som hjälper honom fram. Han fick anpassad skolgång i...

Urlakad

Stavas det så? Jag har det yttersta ansvaret.  Jobbigt är det. Även fast jag känner att det finns saker som går bra nu med A. Nu har vi äntligen kommit iväg på bup-möten, två ggr har vi varit där. Jag och maken en gång och jag själv en gång. Vi har då pratat om uppväxten, mitt mående. Hur det va när A va lite.  Jag har ju glömt en del men så finns ju nått som heter "den här dagen" på fb. Ett bra sätt att minnas faktiskt. Ja det var väl det jag har att skriva just nu. /E

En bra morgon.

Nu har vi haft några lugna dagar. Inga större bråk. Lyssnat när jag sagt till utan protester. Vad har då jag gjort dessa dagar för att undvika problem. Jo jag har tänkt på hur jag säger saker, försökt att inte höja rösten. Har han frågat om glass så har jag börjar med "ja det får du men efter maten" då har det accepterats med mycket mindre protester. Man lär sig något nytt varje dag☺ En sak han sa i veckan. Jag har köpt lite nya kläder från H&M och stod på toan och provade dessa. Hade tidigare tagit av mig bhn och så stod jag och provade en tröja, varpå Alex utbrister " du måste ha bh, den passar bättre då" 😉 Ja han är skön min grabb. Han sa även när jag påstod att jag va en kaffetunna. " Men mamma, du är ju en bokkvinna också!"  /E

Kunde ha blivit en riktig explotion

Men på nått konstigt sätt blev det inte så. Grabben ville åka på ett evenemang klockan 15 men jag vill också ha framförhållning och tycker att man ska bestämma saker och ting i förväg. Han var nöjd med det svaret. Han brukar ofta bli ganska arg när jag säger att jag vill gå och vila, men inte idag. Han sa inget utan gick upp och la sig på sin säng en stund. Han väckte mig inte ens.😊 Nu ska vi snart äta, idag blir det kycklinggryta och ris. /E

Att klara vardagen

Bild
Utan explosioner! Morgonen, här får man ta det väldigt lugnt. Väcka sakta och kanske ta på sockorna.  Nått min grabb gillar är när man värmer kläderna i tumlaren så han slipper frysa. Nu för tiden går den här processen rätt bra, då jag vet vad han vill och hur jag på bästa sätt ska väcka min älskade grabb. Det har dock varit mornar då det varit nästan krig här hemma innan skolan. Och det vet jag inte är någon bra start på dagen. Jag vet att skolan blir lidande om det varit en bråkig morgon. Det har vi fått info av hans lärare då vi bråkat på morgonen så är han oftast på dåligt humör när han kommer till skolan och det förstör väldigt mycket för honom. Läggdags är det lika viktigt att han får framförhållning, veta när det är dax gärna en halvtimma innan dvs att när klockan är sju så bör man börja att säga till. Halvåtta då är det dax att börja göra kväll, kvällsfika, tandborstning osv. Ofta är det morgonen och kvällen som varit jobbigast. Kan bli jobbigt under dagen också om...

Det går verkligen upp och ner

I livet nu för min prins. Jag började reagera på att han inte tycker om beröring, dvs inga kramar eller andra ömhetsbetygelser. Jobbig för en mamma som vill visa sina barn kärlek. Men nu får jag visa kärlek på annat sätt i stället. Framförallt verbal kärlek. Han har problem i skolan och har haft det ganska länge med både lärandet och det sociala samspelet. Ofta blir han arg och på ren impuls kastar eller slår med vad han nu kan tänkas ha i handen. Vi har haft en tät kontakt med skolan och hans underbara lärare har verkligen fångat upp grabben. Jag som mamma känner bara att jag vill ha hjälp så att jag kan hjälpa honom på det allra bästa sätt. Men vi har våra dagar och idag har varit en sådan dag. Den har varit asjobbigt. För när A blir arg eller besviken kan han verkligen utmana tålamodet. Jag tappar det ibland, jag är bara människa. Vi har i alla fall gjort en utredning via skolpsykologen för att utröna om han har någon utvecklingsstörning men den visade att han inte hade det. H...